Tilltopps

Besökare: 3557084

Sidan med allt inom fjällvandring i Norge och Sverige

Torsdag 21 November 2024

	STARTSIDA

	OM OSS
	KONTAKTA OSS

	UTRUSTNING
	MAT
	TESTER
	TIPS & TRICKS

	RESEBERÄTTELSER
	Jotunheimen 96
	Narvik-Keb 97
	Jotunheimen 98
	Jotunheimen 99
	Nordmarka 99
	Preike/Kjerag 00
	Sunnmöre 00
	Gaustatoppen 01
	Jotunheimen 01
	Jostedalsbreen 01
	Rondane 01
	Trollheimen 02
	Folgefonna 03
	Jotunheimen 04
	Ryfylkeheiane 05
	Jotunheimen 06
	Jotunheimen 12
	Norge 18
	JOTUNHEIMEN

	GLACIÄRTEKNIK
	FÖRSTA HJÄLPEN
	REPORTAGE

	TOPP 10
	VYKORT
	GÄSTBOK

	LÄNKAR
	FRÅGOR & SVAR

	NYHETER

	TEKNISK INFO
	INNEHÅLL
	HJÄLP

Gaustatoppen 2001

Allmänt

Karta

2001-06-22 - Sabotörstigen - Vemork

Det var midsommarafton. Vädret verkade inte heller så tokigt när vi kikade ut genom tältet på Rjukans campingplats. För övrigt så bjöd campingen på härliga vyer med Gaustatoppen i blickfånget. I Sverige hade vi normalt sett plockat fram sillen och nubben och suttit i solen hela dagen lång. Men av någon anledning blev sillen bortglömd i kylen där hemma och nubben fick vi offra till bilen som spolarvätska. Men man kan ju inte ha tur alltid. På programmet i dag stod en lätt vandring längs den så kallade sabotörstigen. Leden är uppkallad efter de norska motståndsmän som under andra världskriget genomförde sabotageaktioner mot tungtvattenfabriken i Vemork som vid den tiden var ockuperad av tyskarna.

Vi startade vid Rjukans-fjellstue som tyvärr inte hade öppnat för säsongen. Å andra sidan hade vi inte tänkt ta in där ändå. Vi följde grusvägen en bit uppåt förbi ett litet stugområde för att sedan vika in i skogen. Med jämna mellanrum fanns det informationsskyltar med berättelser om hur de olika sabotageoperationerna gick till. Intressant lektyr att ta del av. Turen fortsatte utmed en mosse och övergick så småningom till utförsbacke med en tjusig utsikt över kraftstationen på Vemork. Därefter återstod bara den sista biten längs vägen och över bron till kraftstationen som idag innehåller ett museum. Allt som allt tog turen några timmar. Efteråt var vi båda överens om att det måste varit väldigt tufft att ta sig fram längs denna sträcka på vintern och därefter genomföra sabotaget mot tungtvattenfabriken. Det är inte för inte som de norska motståndsmännen kallas för "hjältarna från telemarken".

Historik
År 1911 var Vemork kraftstation den största i hela världen. När sedan andra världskriget var igång blev Vemork ett av de viktigare målen för norsk sabotörsverksamhet. Tyskarna hade för avsikt att utveckla atombomber av det tunga vattnet som producerades i kraftstationen. Detta ledde till ett antal norska försök att spränga fabriken.

Första operationen genomfördes av Sergant Einar Skinnerland som hade till uppgift att samla information om Norsk Hydros anläggning på Vemork. Den 28 Mars 1942 luftlandsattes han på Hardangervidda. Einar var från Rjukan och kände till nästan varenda liten sten i området och dessutom bekant med många som arbetade på Vemork. Han konstaterade att tungtvatten produktionen var i full gång och regelbundna leveranser genomfördes till Tyskland.

Den 18 oktober blev fyra norrmän nedsläppta med fallskärm på Hardangervidda (Jens Anton Paulsen, Arne Kjelstrup, Knut Haugland och Claus Helberg) där de möttes upp av Einar. Denna grupp kallades Grouse som senare blev Swallow. Deras uppgift var att ta emot operation Freshman som i sin tur bestod av 34 engelska soldater som transporterades i glidflyg vilka bogserades av bombplan. Denna operation misslyckades totalt då planen störtade och de som överlevde kraschen blev skjutna av tyskarna. Swallow tvingades tillbringa vintern ute i kylan på Hardangervidda men lyckades fortsättningsvis rapportera om aktiviteterna i Vemork.

I Januari 1943 drogs operation Gunnerside igång. Professor Leif Tronstad stod bakom planeringen där en grupp specialtränade norska motståndsmän skulle ta sig in i anläggningen och spränga utrustningen för tungtvatten produktionen (Joachim Rönneberg, Knut Haukelid, Kasper Idland, Fredrik Kayser, Hans Storhaug, Birger Strömsheim). Gunnerside blev också luftlandsatta med fallskärm och anslöt till Swallow. Den 27 Februari på kvällen skidade de den sista biten ned mot Vemork. Då de nådde fabriksområdet delade de på sig. Swallow gruppen satte sig på vakt medan Gunnerside tog sig in i lokalen. En sprängladdning apterades och det sägs att de lämnade kvar ett brittiskt maskingevär för att upplysa tyskarna om att det var de allierade som låg bakom sprängningen. Swallow gruppen flydde efter sabotaget till Sverige och Gunnerside gruppen drog ut på Hardangervidda. Tusentals tyskar sattes in för att leta upp sabotörerna men lyckligtvis klarade de sig undan.

Ungefär tre månader senare hade tungtvatten produktionen startats igen. De allierade beslutade då att inleda operation 5: Bombningen av Vemork. 16 November 1943 släpptes över 900 bomber från ca 150 st amerikanska flygplan. Ingen bomb träffade målet. Dock blev en generator skadad vilket stoppade produktionen.

Lite senare kom uppgifter fram att tyskarna hade för avsikt att flytta tungtvatten fabriken till Tyskland. Delarna skulla då fraktas med färjan Hydro över Tinnsjön. Detta ledde till operation 6 (Knut Haukelid, Rolf Sörlie och Knut Lier Hansen). Sänkning av järnvägsfärjan Hydro. En sprängladdning placerades på färjan och detonerade på Tinnsjöns djupaste ställe. Tyvärr fick även ett antal norrmän sätta livet till då färjan sprängdes. Men slaget om de tunga vattnet var över.

Bildtext		Bild (thumbnail)
Bild 01-1-1 Nästan framme i Rjukan. Vägen går längs sjön Tinnsjø där en tågfärja sprängdes i slutskedet av andra världskriget.
Bild 01-1-2 Rjukan Fjellstue lite utanför Rjukan. Här börjar Sabotörsstigen.
Bild 01-1-3 Sabotörsstigen var väl utmärkt.
Bild 01-1-4 Leden börjar i skogs/ängsmark innan klättringen upp längs berget.
Bild 01-1-5 Längs leden fanns flera informationstavlor med information om sabotörerna och deras uppdrag.
Bild 01-1-6 Här är ytterligare en informationstavla.
Bild 01-1-7 Och ytterligare en. Tack vare tavlorna så blev vandringen lättare och intressantare.
Bild 01-1-8 På sina ställen var det lite stenigare.
Bild 01-1-9 Men det var aldrig något problem att följa stigen.
Bild 01-1-10 Första synen av kraftverket i Vemork.
Bild 01-1-11 Och nu började klättringen nedåt igen längs slingriga skogsstigar.
Bild 01-1-12 Sista informationstavlan och endast tre kilometer kvar.
Bild 01-1-13 Vattnet leds i stora rör ned till kraftverket som var ett av de största i början av 1900-talet.
Bild 01-1-14 Närbild av kraftverket i Vemork.
Bild 01-1-15 Inga problem att vandra här inte. Nästan som asfalt!
Bild 01-1-16 På vägen tillbaka till fjällstugan paserar man bl a vattenfallet i Rjukan, en sevärdhet redan på 1700-talet.
Bild 01-1-17 Men det var inte mycket till vattenfall då vi gick förbi...
Bild 01-1-18 1868 öppnades Norges första turisthytta precis vid vattenfallet.
Bild 01-1-19 Utanför hotellet finns en staty över Claus Helberg en av sabotörerna.
Bild 01-1-20 Minnessten över de som dog under bombangreppet den 16 november 1943.
Bild 01-1-21 Nu används kraftverket som museum.
Bild 01-1-22 Minnessten över de som genomförde sabotörsuppdraget.


Startsida \| Om oss \| Kontakta oss \| Utrustning \| Mat \| Tester \| Tips & tricks \| Reseberättelser Jotunheimen \| Glaciärteknik \| Första hjälpen \| Reportage \| Topp 10 \| Vykort \| Gästbok Länkar \| Frågor & svar \| Nyheter \| Teknisk info \| Innehåll \| Hjälp